Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt..

Den dominerande pedagogiken i skolan stimulerar de auditiva och visuella eleverna. Vad händer med de kinestetiska och taktila eleverna som behöver röra på sig för att tillgodogöra sig undervisningen? Med det i åtanke har jag övervägande studerat forskarna Rita och Kenneth Dunns inlärningsmodell Learning Styles samt intervjuat pedagoger i några skolor som arbetar aktivt med olika lärstilar.Studien visar på betydelsen av att vara förberedd på vad arbetssättet med olika lärstilar innebär, för att tillvarata elevernas olika lärstilar genom att tillmötesgå deras preferenser på olika sätt. Arbetsättet har gett resultat, speciellt för elever i koncentrationssvårigheter, som ofta kan härledas till elever med ett taktilt och kinestetiskt inlärningssätt.Dagens skola drabbas ofta av personalnedskärningar. Det är därför viktigt att hitta olika vägar för att hjälpa alla elever i behov av olika slag.

Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter.

Företag behöver information om kundpreferenser för att kunna bedriva produktutveckling. Denna studie syftar till att undersöka hur konsumentgruppen svenska studenter upplever känslan av olika textilmaterial samt vilken miljöpåverkan de tror att råvaruframställningen till olika textilmaterial har. Studien utfördes i form av ett taktilt test där 30 försökspersoner jämförde känslan hos 8 olika textilier. Fem av dessa textilier fanns i fyra olika tvättningsgrader. Under testet fick personer-na sortera in proverna i grupper efter liknande egenskaper samt ge dessa grupper en komfort-poäng samt adjektiv som de tyckte beskrev känslan i gruppen.

Titel: Mellan kattskit och mordhot - En kvalitativ studie om mediedrevet kring MarcusBirroFo?rfattare: Elin Bjo?rkman och Matilda VejloHandledare: Anna EdinNyckelord: Marcus Birro, Twitter, mediedrev, skandal, islamSyftet med studien var att underso?ka hur pressen har skildrat ha?ndelserna kring Marcus Birro, samt att analysera hur han sja?lv hanterat mediedrevet pa? sin privata Facebooksida.Studien har sina teoretiska utga?ngspunkter i medielogiken, medieskandaler och fo?rsvarsteorin apologia. A?ven mediedrev beskrivs som ett kompletterande och fo?rklarande fenomen.Studiens metodologiska utga?ngspunkter a?r en kvalitativ textanalys som behandlar valda artiklar fra?n pressen, samt en retorisk analys av utvalda inla?gg fra?n Birros Facebook.Resultatet av studien pa?visar ett tydligt mediedrev mot Birro med negativ utga?ng. Ur studien framga?r det a?ven att Birro anva?nt sig av retoriska strategier under sitt fo?rsvar och studien visar a?ven tydliga indikationer som att han har intagit en fo?rsvars- och offerroll. .

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Syfte: Att fördjupa förståelsen kring tre ungdomar som har medfödd dövblindhet och deras livsvärldar, med fokus på hur pedagogerna skapar möjlighet för ungdomarna att visa, kommunicera, förstå och ta del av känslor. Hur kan känslor visa sig hos ungdomarna i undersökningsgruppen? Hur bemöter och bekräftar pedagogerna de känslor som visar sig? Hur möjliggör pedagogerna för ungdomarna att kommunicera känslor? Hur kan ungdomarnas horisont vidgas när det gäller förmågan att visa, kommunicera, förstå och ta del av känslor?Teori: Undersökningen utgår från livsvärldsfenomenologin, där Merleau-Pontys beskrivning av livsvärlden blir central. Merleau-Ponty beskriver hur den levda kroppen som är social från födseln sammanflätas med själen och bildar människans livsvärld (Bengtsson 2005). Känslor beskrivs inom fenomenologin som kroppens levda sensationer och man skiljer inte på affekter och känslor på det sätt som görs inom psykologin.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med användandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med målet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gäller effekterna av att använda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebär att forskaren undersöker människors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använt eller använder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att använda taktil massage kan härröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med användandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att användandet av taktil massage medför att pedagogen som väljer metoden taktil massage ställs inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebär att pedagogen måste välja mellan vad som väger tyngst, ett värdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil stimulering.Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring.Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen.Resultatet visar att taktil stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna.Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut.Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna.Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner.

Syftet med denna undersökning var undersöka det sensomotoriska materialets roll i matematikundervisningen i montessoriskolor, dels utifrån lärares upplevelser, dels utifrån elevers deltagande i undervisningen. Metoden som användes för undersökningen var fem kvalitativa intervjuer och tolv deltagande observationer. Undersökningen kopplas till Montessoris teorier och sensomotorisk inlärning. Slutresultatet visar att det karaktäristiska för det sensomotoriska materialet är färgkodning, isolering och felkontroll. Det sensomotoriska materialet har betydelse för lärandet eftersom materialet synliggör matematikens abstraktioner, vilket bidrar till att barns självtillit och attityder till matematik förbättras.